Kakel har använts runt om i världen från och till under större delen av den nedskrivna historien.
Kakel produceras genom att man torkar lera i stora ugnar för att göra leran hård och hållbar.
Fram till mitten av 70-talet så var normen att man använde kakelplattor till väggarna i badrummet men även i viss mån i köket använde man sig av kakel.
Det är ett snyggt och stilrent material som kommer i alla möjliga olika färger och mönster.
Vi hade en stor inhemsk produktion av kakelplattor i Sverige fram till 70-80 talet då konkurrensen blev för hård från utländska leverantörer och minskningen av användningen av kakel till nya bostäder.
Det är en stor bidragande faktor som man brukar räkna som den sista spiken i kistan för den svenska produktionen av kakel och det är miljonprojektet.
Miljonprojektet var ett projekt startat av de svenska politikerna för att lösa den massiva bostadsbristen som uppstod under 70 och 80 talen.
Det var främst i Sveriges största städer som bristen på bostäder var mest prevalent så det var också där som det byggdes allra mest.
Städerna som stod i centrum för miljonprojektet var Stockholm, Göteborg och Malmö.
I Sveriges tre största städer skulle det byggas allra mest, det här var ett otroligt ambitiöst projekt som skulle komma att sysselsätta tiotusentals människor under många år.
Miljonprojektet syftade till att snabbt lösa bostadskrisen i landet och då handlade det bara om att bygga så många bostäder som möjligt på kortast möjliga tid och till det billigaste priset.
Det är enkelt att se än idag även från utsidan på ett av de här byggena, att alla fastigheter är likadana och inte särskilt påkostade.
Miljonprojektet ändrar den svenska byggbranschen
Innan miljonprojektet så var det vanligast att man använde kakel och klinkers till badrummet, men med miljonprojektet så skulle det gå snabbt och vara billigt.
Man ersatte i de här projektet all keramik med plastmattor och vattentåliga tapeter istället, det här sparade man in mycket tid och pengar på.
Även till golvet så var det plastmattor som gällde i miljonprojektet.
Det här var dödsstöten för den svenska kakelindustrin som snabbt gick under p.g.a. av den minskade efterfrågan på deras produkter.
Men kaklet upplever en riktig renässans i vår huvudstad Stockholm och även runt om i hela landet.
Många tänker numera även mycket på miljöaspekterna vid renovering och nybygge och att använda olika keramikmaterial är oftast det mest skonsamma för miljön.
Tänk på att att keramik i grund och botten är tillverkad av lera, lera som är en naturlig råvara.
Kakelplattor är även det ekonomiskt mest hållbara alternativet i badrummet då de håller längre än plastmattor och liknande, och de kan också återanvändas.
Plastmattor är billigare och enklare att montera än kakelplattor men de är gjorda med fossila bränslen och andra hälsoskadliga material.
Tänk på när du ska bygga ditt badrum att kakel skall vara på väggarna då det är lite svagare än klinkers.
Klinkers däremot är hårt som sten och är väl lämpat som golv.